Mardrömsnatt...

Önskar att jag skulle skriva att 2014 startade på ett helt underbart sätt men det blev allt annat här hemma tyvärr...

Vi hade en underbar nyårskväll med god mat, vi hade min pappa här som lagar fantastisk mat och vi bara var tillsammans och hade det mysigt. Yougi var väldigt lugn och höll sig i sitt lilla hus, ut ville han förstås inte men det behövde han inte heller. Hundarna fick alla en tidig liten kvällsmat med sin vanlig mat ifall Yougi skulle bli så skrämd att han inte ville äta sin nyråsmiddag sent på kvällen. Vid 19 fick alla hundarna sin kalkonvinge till middag och alla utom Ozzy åt glatt, de orkade förstås inte hela och lämnade det stora benet i vingen. Jag blev fundersam över att Ozzy inte åt alls, han slickade lite på sin och tuggade lite på ett hörn men inget som ens syntes på vingen.

Vid 21 började Ozzy kräkas och vid 22 kräktes han bara blod! De första kräkningarna var mat men sen blev varje kräk bara mer och mer blodfärgat till att tillslut vara riktigt mörkt rött. Pappa och jag vi satte oss i bilen och lämnade Lillhusse och Husse hemma med resten av gänget och åkte iväg till närmaste öppna Djurklinik en nyårsafton, Bagarmossen åkte vi till ungefär en timmes bilresa härifrån. Han hade låg temp när vi kom fram, 36,4 och var blek på slemhinnorna så de behöll honom förstås för ett par dagar och min pappa och jag fick åka hem och fira 12 slaget i bilen på väg hem utan liten Ozzy! Bland det värsta som finns att lämna sin hund och inte veta och lilla älskade Ozzy, ja tårarna rann hela vägen hem och nyårsnatten blev en sömnlös natt... tomt vid min sida. Jag visste också att det inte skulle ringa mig fören 14.00 på nyårsdagen då det bara var en veterinär som jobbade den dagen, vilken lång vänta kan jag lova. De lovade förstås att ringa om han skulle bli sämre eller dålig så att de inte ringde innan 14 var förstås goda nyheter men som orolig matte hinner man måla världen nattsvart.

Som matte blir man ju hur orolig som helst och går igenom allt, hade han lyckats få i sig ben från de andra när de åt och som nu skurit upp hela magen på honom, hade han fått i sig gift??? Ja tankarna snurrade och jag måste erkänna att något annat ben än kycklingvingar kommer jag inte våga ge på ett bra tag! Nu var det inget som vare sig skurit upp magen eller någon annan del i magen på honom alls det visade röntgen som de tagit på honom fick jag reda på när de sen äntligen ringde för att rapportera läget. Han hade haft blodiga diarréer under natten men under dagen hade han ätit med god aptit och fick behålla det han åt. De ville däremot ha kvar honom en dag till och de trodde att vi skulle få hämta honom på torsdagen som det såg ut. Lite lugnare i magen blev jag men helt lugn blir man inte fören man har dem hemma hos sig!

På torsdagen ringde de vid 11.30 och sa de där underbara orden nu vill Ozzy åka hem och ni kan komma och hämta honom, jubel och lyckotårar! Vi packade in oss i bilen allihopa, jag med 39 graders feber som jag vaknade med på nyårsdagen men med det skulle vi alla! Vilken lycka när vi fick se varandra, puss- och kramkalas, vilken lättnad och obeskrivlig lycka! Han hade ätit bra och fått behålla allt, kissat en hel del men bara i buren inte ute på kisspromenaderna inte... min lilla prins. Vi fick med oss skonkost och pro-kolin med oss hem men inga andra mediciner behövde han. Han hade fått antibiotika där på Bagarmossen men det behövde han inte mer. Han blev beordrad vila ett par dagar hemma förstås men det var inte så svårt med en matte med hög feber, vi höll varandra sällskap i sjuksoffan.

Vad som gjort Ozzy sjuk får vi nog aldrig veta för de visste inte. De misstänkte att han fått en kraftig maginfluensa och kräkts så häftigt att blodkärl spruckit men ingen vet säkert... Tydligen så går det mycket magsjuka bland hundar nu i och med det milda vädret och i många familjer är det bara en eller några av familjens hundar som insjuknat precis som här hemma för ingen av de andra har varit dåliga. Det viktigaste är att han är bra nu, lilla Ozzy!

När vi äntligen kom hem så gick Husse en snabbrunda med hundarna och Ozzy bajsade korvar, bara det var underbart förstås! Trött var han vår lillprins så det blev sova under täcket i soffan resten av dagen för att göra små uppehåll när det var matdags och kissdags (utomhus). Ozzy skulle de första dagarna ha mat 6 gånger om dagen för att sen trappa ner lite sakta. Han äter nu 3 gånger om dagen och fortfarande skonkost men jag har börjat blanda i lite vanlig mat men bara lite, lite än så länge.

Nu är min feber borta, den höll i sig ett par dagar och till på köpet åkte Husse bort på utbildning så det blev en tuff helg med Lillhusse på 4 år och 4 hundar. Nu har det gått bra med hjälp från nära och kära och det viktigaste av allt nu är Ozzy frisk och sitt pigga glada jag igen!

Nu ska vi bara komma på något annat gott till fredagsmys här hemma för märgben är det slut med då Gilly som knappt äter märgben bet sönder en tand, inte så illa men jag vill inte riskera att någon annan gör det värre. Har hört en del om att märgben inte är bra för tänderna men man blir tydligen inte vis fören man råkar ut själv... Andra ben kommer vi också hålla oss ifrån just för att jag blev så rädd, tänk om då skulle jag aldrig förlåta mig själv! Nu hände det inget och risken ska vara liten men rädslan vill jag inte gå igenom igen! Kycklingvingar, grissvans och när värmen kommer kanske oxhals (väldigt blodigt och slabbigt att ha inomhus upptäckte vi på nyårsdagen då de stora Tre fick varsin) där håller vi oss ett bra tag. Här hemma blir det Nordic färskfoder och en och annan Muschprodukt framöver, det är vi nöjda med så varför ändra egentligen!

Yougi klarade 12 slaget och alla fyrverkerier riktigt bra i sitt hus, lugn och inget flämtande i massor så det var lyckat och en bra sak med Nyårsafton! Han har även varit riktigt lugn nu efteråt på promenaderna även om det smällt lite på avstånd, så skönt!

Vilken start på det nya året, nu hoppas vi att det bara blir bättre, det kan nog bara bli bättre efter den här starten på året!? Skulle nog aldrig skrivit att vi haft tur här hemma med friska hundar under 2013... det tog vi igen på årets sista dag tyvärr! Nu håller vi tummarna för att vi alla både två- och fyrbenta håller oss friska under resten av 2014. God fortsättning!