Här hemma kom Ozzy in i vårt liv lite oväntat men inte
ovälkommen på något sätt! Han tog oss med storm på alla sätt och vis och det
var helt enkelt bara meningen att vi skulle bli en del av varandras liv! Han
kom för att stanna den saken stod klart rätt så fort.
Nu var inte Italiensk Vinthund en främmande ras för oss här
hemma även om vi inte träffat så många men ett par stycken sen tidigare.
Däremot var det en ras som jag varit nyfiken på och läst en hel del om och tänkt
någon gång… nu blev någon gång tidigare än jag tänkt men det blev verkligen
helt perfekt!
Med Ozzy föddes också en kärlek för just rasen Italiensk
Vinthund och även om jag läst på en hel del sen innan så har jag läst ännu mer
sen dess och ännu finns det massor kvar att läsa och lära, vilket är så skoj!
Vill bara säga att mina Lurchers och min Greyhound, mina irländska
rescuehundar med hjärtan av guld är så otroligt viktiga och har en mycket stor
plats i våra hjärtan här hemma. Underbarare hundar får man allt leta efter, så
ingen tror att de är åsidosatta på något sätt! Mitt hjärta slår och kommer
alltid slå för de irländska rescuehundarna! Min flock är helt fantastisk som
den är och en bättre kombination skulle jag inte kunna drömma om, vi
kompletterar varandra på ett helt underbart sätt! Men det finns saker som jag
drömmer om som till exempel utställning, LC mm som jag inte kan göra med mina
rescuehundar. Jag känner även att efter fyra vuxna omplaceringshundar så vill
jag att nästa hund ska vara en valp eller en yngre hund, jag vill vara med från
början. Nu finns inga planer på en hund till i vår familj i nuläget ska jag väl
tillägga, fyra hundar räcker för oss och även om jag drömmer om en IG valp så
önskar jag inget hellre än att min Fyrklöver ska finnas för evigt.
Men Ozzy är något alldeles speciellt och rasen jag lärt
känna är något som verkligen passar oss här hemma! Vad är det då som är så
speciellt med dem?
Jag verkligen älskar att de vill vara nära och är där du är,
man behöver aldrig känna sig ensam med en IG hemma! Vet nog ingen annan hundras
som har så mycket kärlek att ge men de kräver en hel del kärlek och
uppmärksamhet tillbaka också. De är otroligt mjuka i sitt sätt att vara, finns
inget ont i dem och att ha dem tillsammans med andra hundar av samma kön är
nästan aldrig några problem. Storleken på dem måste jag säga är helt perfekt,
jag som alltid velat ha stora hundar måste erkänna att jag ändrat mig. De är
små till storleken men är ändå en hund som glatt hänger med och orkar långa
promenader och mycket bus, lika gärna som de ligger tätt intill dig i soffan
och sover gott. Finns få hundraser som har så mycket humor som en IG, de har
alltid något att bjuda på med bus i blicken eller så ser de helt oskyldiga ut…
De kan gå att träna till att ha lösa på skogspromenaden men det är en jakthund
i botten och inget man ska ta för givet, finns en hel del IGs som är
superduktiga på LC tex! När det kommer till träning så är de flesta pigga och
vill men de måste förstås se en mening med träningen för det är en Vinthund!
Jag ser stor skillnad på min Greyhound och på min Italienska Vinthund när det
kommer till träning, Ozzy (IG) har mer energi och längre medan Gilly (Grey)
tröttnar fortare och har inte alls samma energi och då älskar hon ändå att
träna. Självklart är sånt här individuellt men jag tror även att det är vad man
gör det till, det gäller att hitta det som motiverar din hund. Deras päls är så
len och den korta pälsen fäller nästan inget alls vilket är bra när man inte är
så förtjust i att städa. Vackra är de också och de kan ha de mest underbara
färgerna som blå (grå), svart och isabell (fawn). Finns hur mycket mer att säga
om rasen och ingen individ är den andra lik men ett liv fullt med skratt,
kärlek och en kompis för livet det är livet tillsammans med en Italiensk
Vinthund!
Nackdelar, finns det något sådant?
Som unga är de verkligen fulla av energi och behöver få
utlopp för den, ingen ras som är lätt som valp. De är även fulla av övermod
speciellt som unga vilket kan ställa till det för dem, till exempel så är de
inte medvetna om höga höjder och det med kombinationen långa ben och skelett
som inte vuxit färdigt så finns risken för benbrott. De vill alltid vara nära
och vill man ha en hund som man kan säga åt gå och lägg dig så ska man absolut
inte ha en IG för de måste få vara nära hela tiden, familjen är väldigt viktig
för dem. De har jaktlust och är snabba så man måste verkligen tänka på vart man
har dem lösa och/eller träna inkallning tidigt. Något som jag tycker är det som
är mest negativt är att de är väderkänsliga, de tycker inte om regn, blåst och
kallt väder. Jag älskar vintern med mycket snö men den uppfattningen delar jag
inte med speciellt många IGs. Men med bra kläder på sin hund så klarar dem de
flesta väderlekar, även om alla väder inte alls uppskattas! De kan vara svåra
att få rumsrena, man måste vara beredd på att lägga ner tid på det. Ozzy kom
till oss som femåring och var och är inte helt rumsren. Skälligare än andra
vinthundar kan de vara, speciellt när det kommer folk på besök, det talar Ozzy
gärna om.
Om jag jämför mer med andra Vinthundar jag mött och känner
så tycker jag att den största skillnaden är att en IG ofta inte har samma
förmåga att koppla av som många raser inom Vinthundsgruppen är kända för. De
vill vara där de händer och i centrum hela tiden, händer det inget så ser de
till att de händer något. De är också mycket mer bundna till sina ägare och mer
”beroende” av sin ägare vilket jag upplever gör dem till lättare att träna
tillsammans med då de inte är fullt lika självständiga i sitt sätt. Men
likheten är att de måste se en mening med träningen för att det ska vara kul!
En annan likhet är att jakten finns där och de är verkligen en hund som jagar
med synen och är snabb! En Italiensk Vinthund har allt det jag älskar med
Vinthundar och lite till, kan det bli bättre?!