Nej!

Blir arg på mig själv varenda gång det där hemska ordet nej kommer ur min mun! Visst finns det gånger när ordet är bra som när hundarna är lösa och på väg åt något håll jag inte vill, ska äta snusk eller ser en annan hund, som "akutord" är det bra. Igår i skogen tänkte Ozzy smaska i sig en gammal pannkaka som någon glömt kanske ur en matsäck, då var ordet bra att använda och behövdes då han var lös och en bit ifrån mig. Det räckte med ett nej så släppte han tanken och fokuserade på mig, gjorde då en inkallning med godis som belöning. Där kände jag att ordet användes rätt och slutet blev ändå positivt då det kom en belöning för ett beteende som jag ville se istället!

Nej är ett ord som självklart är bra att lära in som just ett "akutord" och att bara användas i sådana situationer. Ett nej ord behövs anser jag för det finns saker som verkligen är nej det kan faktiskt vara en livräddning, sen kanske vissa säger fy mm men här hemma använder vi ordet nej. Men i all annan träning önskar jag så att det ordet inte kom ur min mun! Älskar när vi jobbar med klicker för då pratar jag ju inte annat än peppar då jag har några som behöver lite "hejarop" för att fortsätta jobba, men ibland tränar vi faktiskt utan klicker och då händer det att det ordet kommer... Ska jag vara helt ärlig händer det även med klickern ibland fast jag ska vara tyst!

Som idag när jag hade lagt en korv på golvet som störning till Jester när vi skulle träna och han går mot den och tänker ta korven, då säger jag det där ordet nej... vad händer jo det var bara att lägga ner träningen för Jester stängde av helt och blev osäker och nu är han ändå en trygg hund och vi har ett gott positivt samspel. Varför kunde jag inte valt ordet vänta istället som han inte ser som ett "fyord"! Bara mitt eget fel och det krävs helt klart bättring!

Tänk så viktigt det är att ALL träning är positiv och vilken skillnad det faktiskt gör för våra hundar. Nu har jag turen som har en sån tydlig hund som Jester som verkligen visar tydligt obehag för något så enkelt som ordet nej. Alla hundar är inte lika tydliga men jag är helt övertygad om att alla hundar känner samma obehag/förvirring när korrigeringar förekommer i träning. Hur ska hunden veta vad den gjort fel och vad vi vill att den egentligen ska göra, de är inga tankeläsare och varför bestraffa något som hunden inte vet!?  Bättre att belöna det som hunden gör rätt, för då vill hunden bjuda på det beteendet fler gånger. Det ger ett bättre samarbete och en hund som vågar testa och bjuda på fler egna beteenden som olika trix mm.

Nej är ett ord som jag märkt att jag lätt säger när jag tränar och något jag verkligen vill jobba bort. Oftast är det inte att jag säger nej till hunden utan att jag utbrister nej för att ett moment blir fel, lätt hänt men hur ska min hund veta. Jag jobbar verkligen med att få bort ordet nej annat än som "akutord" men i träning blir det aldrig akut så där ska det inte förekomma. Träningen ska enbart vara positivt och ses som lustfyllt, inte krav och korrigeringar tycker jag och det är vårt motto här hemma! Men ett krav till mig är att sluta använda nej när vi tränar!