lördag 5 september 2015

(Bruno söker hem) Bruno har fått nytt hem!

Bruno är BOKAD och har fått ett fantastiskt hem för honom!


Det är visst inte bara prydnadsvinthundar som blir fler här hemma... För här hemma har vi nu även välkomnat Bruno till vår familj, en Greyhoundhane på fyra år. Han ska inte bo här för alltid utan bara tills han hittar sitt alldeles egna hem, vi är bara jourhem till den här killen. Jag hoppas verkligen att hans riktiga hem snart dyker upp, att någon får upp ögonen för den här killen för han förtjänar verkligen att få landa i sin familj. Han kom till Sverige i förra veckan från Irland och kom hem till mig i jour igår. Han placeras genom Friendsforever men är du intresserad och vill veta mer om honom så är ni välkomna att maila mig på vinthundslycka@gmail.com.

Här är han, vackra Bruno!

 
Hur är han denna helt fantastiskt vackra killen! Jo han är lika fantastisk i sitt sätt som till utseende och bara utseendet tar andan ur mig! Bruno är helt klart en Greyhound i min smak, lyckliga de som får dela livet med honom och vi njuter så länge vi kan! Han är så lugn i sitt sätt och är som en riktig gentleman i frack. Han är en stor kille på en mankhöjd på 73-74 cm men det verkar som han vet om sin storlek (det gör inte min Gilly... som ändå är mindre än honom), han hoppar inte på folk utan hälsar artigt och är hela tiden försiktig. Sen visst är han stor så han skulle lätt kunna råka knuffa till ett litet barn med sin storlek men han skulle verkligen inte mena det! Med Lillhusse här hemma som är sex år är han toppen, han är verkligen trygg kring barn och han tycker om dem, svansen går gärna lite extra när han ser barn. Ja den där svansen går mest hela tiden förresten!
 
 
Han klev in här hemma utan problem, han lät sig snällt nosas igenom av alla mina hundar med sin svans högt upp i luften men viftandes hela tiden. Mina var väl inte överlyckliga över honom men de hälsade lika snällt som alltid och lät honom sen vara precis så som jag ville att de skulle göra. Nu idag har alla tagit allt med ro och nu är han en i gänget. Bruno har också tagit bekantskapen med de nya vännerna med ro utan några problem vare sig med tik, hane, liten eller stor, så toppen! Han är inte ens brytt sig om Ozzy som springer runt lös på promenaderna utan han har bara snällt gått med i kopplet. Annars är det ju inte helt ovanligt att f.d. kapplöpnings Greyhounds ser småhundar i rörelse som små jaktbyten, det beror förstås på deras bakgrund från kapplöpningsbanan och eventuella ovana att träffa just mindre hundar.
 
 
På promenaderna går han fint med i kopplet utan att dra men när vi går i skogen där det luktar spännande kan han ligga på lite i kopplet men drar inte. Så klart det är spännande med alla nya dofter just nu! Jag kan gå med alla fem utan problem i koppel och Bruno traskar med i gänget som en av dem så han har inga svårigheter med att gå i koppel utan jag tycker han är följsam.
 
 
Lite orolig var han förstås och vankade runt lite här hemma de första timmarna när han kom, men sen kom han till ro under kvällen och har sovit gott hela natten, det var jag som fick väcka honom i morse! Idag kommer han till ro fort och lägger sig ner i närheten av oss och sover. Han har inte hittat upp i sängar eller soffor utan det är golvet eller någon mysig hundbädd som gäller än så länge. Han är rätt matglad... och man får vara noga med att plocka undan från bord och diskbänkar annars så försvinner det fort. En tränings sak som vi nu jobbar med och jag ser det ändå som positivt för en hund som är matglad är lätt att träna med godis som belöning. Just nu är det inte helt undanplockat i köket och han ligger på köksgolvet och sover så det går redan framåt! Finns däremot inga tendenser till att vakta maten alls! Han står med hela gänget här hemma i köket när hundmaten görs i ordning, gärna nära så han kan slicka lite på maten som läggs upp eller kanske till och med lyckas sno en liten bit. Han äter däremot i hallen själv, men det är mest för att hans egna skull att han ska få äta i lugn och ro. Delas det ut godis på promenaden så har jag fem nosar tätt ihop som ivrigt väntar och Bruno gör som de andra väntar på sin tur med stor förväntan.
 
 
Så här ser det ut bakom mig precis nu!

 
Skulle kunna skriva hur mycket som helst om den här killen tror jag... men nu ska vi lägga tiden på att bara lära känna varandra och hitta det där perfekta hemmet till honom som jag vet finns där ute! Kan bara tillägga en liten sak... han älskar män, det är så roligt att se hur han artigt hälsar på mig med en svansviftning men sen kommer jourhusse då går svansen fram och tillbaka i snabb takt, så härligt att se! Mer uppdateringar kommer förstås och hör gärna av er om ni vill veta mer om honom eller rent av kanske komma och träffa honom!
 
Säger bara lyckliga den som får den killen till familjemedlem! På bilden är han nyduschad om han ser lite rufsig ut...
 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett tassavtryck - skriv ett par rader. Varmt välkomna tillbaka! Hälsningar Camilla och de Fantastiska Fem!